News


RECENSION KMT JAN H BÖRJESSON

Bengt Tribukait: Die Kunst der Fuge Musica Rediviva
Dei Kunst der Fuge är ett av musiklitteraturens märkligaste och mest mytomspunna verk. Vilken klangdräkt hade Bach i tankarna? Var det orgel eller något annat tangentinstrument? Är det måhända ett rent teoretiskt verk? Varför är verket inte avslutat? Sonen Carl Philipp Emanuel skrev i manuskriptet där noterna upphör: ”Över denna fuga där namnet B-A-C-H är infogat i kontrasubjektet, av led dess författare” Sanningen är dock den att Bach komponerade ett koralförspel på sin dödsbädd medan mästerverket Die Kunst der Fuge förblev ofullbordat. Hade måhända den oöverträffade mästaren själv svårt att få ihop den ytterst komplexa avslutande kvadrupelfugan? Oavsett vad man tror eller tänker kring detta verk är det både fängslande och upplevelserikt. Bengt Tribukait har tidigare gjort sig känd genom en ytterst elegant Bach-CD på det lilla Cahman-positivet i Drottningholms slottskapell och mina förväntningar var därför högt ställda när tre så eminenta personer som Bach – Cahman – Tribukait skulle mötas. Cahmanorgeln i Leuftsa bruk är vårt lands viktigaste barockorgel – ja kanske en av Nordeuropas klangskönaste! Tribukait inleder ödmjukt med neutrala och rena klanger i de fyra första satserna för att via en 4’ –flöjt låta hela det färgsprakande plenot bryta lös i sats 6. Därefter visas orgelns resurser upp på ett rikt och varierat sätt. Solistens spel är synnerligen välartikulerat och diverserat samt mycket elegant. Artikulationen, agogik, registreringar och gestik samt ren och skär musikalitet på högsta nivå samspelar till att göra denna Cd till något extra. Jämte Fagius Bach-CD på samma orgel är det något av det bästa som spelats in i landet på länge.
Jan H Börjesson